I ett nyligen avslutat ärende företrädde vi en klient vars fastighet utsatts för ett potentiellt kapningsförsök. Efter våra invändningar förelade Lantmäteriet sökanden att väcka talan vid domstol. Sökanden fullföljde såklart inte processen, varefter ansökan om lagfart kunde avvisas.
En fastighetsöverlåtelse har historiskt sett haft, och alltjämt har, två sidor.
1️⃣ Den ena är den civilrättsliga, alltså att parterna träffar ett avtal om överlåtelse av fastigheten.
2️⃣ Den andra är den offentligrättsliga, det vill säga att förvärvet registreras genom lagfart.
Redan sedan äldre tid har registreringen av fastigheter haft stor betydelse, dels för den enskilde ägaren, dels för det allmänna. Tydliga ägandeförhållanden har varit viktiga för omsättning, kreditgivning och beskattning.
Så vad är då lagfartskapning? 🤔
💡 Lagfartskapning innebär förenklat att någon försöker få lagfart på en fastighet utan att ha rätt till den. Det sker ofta genom att en falsk eller bristfällig överlåtelsehandling skickas in till Lantmäteriet, exempelvis ett påstått köpebrev eller gåvobrev. 💡
Problemet är att lagfartssystemet endast bygger på en formell granskning.
Om handlingarna ser korrekta ut kan en ansökan komma långt, även om den bakomliggande överlåtelsen är felaktig.
Under förutsättning att överlåtelsehandlingen är skriftlig, innehåller en överlåtelseförklaring från säljaren, köpeskillingen och fastighetsbeteckningen anges och att handlingen är undertecknad samt bevittnad så prövar inte Lantmäteriet i ett första skede hela den civilrättsliga verkligheten bakom handlingen.
Fördelen är att det förenklar Lantmäteriets handläggning och därmed omsättningen av fastigheter, men det är också en svaghet när systemet missbrukas.
För den som drabbas är situationen ofta svår.
Det kan uppstå misstro när fastighetsägaren kontaktar myndigheter, det kan ta tid att få klarhet i vad som har hänt och den drabbade kan behöva agera snabbt gentemot Lantmäteriet, domstol, bank, försäkringsbolag, Skatteverket m.m.
Det är också viktigt att hålla isär olika situationer. I vissa fall handlar det om rena förfalskningar, där fastighetsägaren aldrig har skrivit under. I andra fall kan en handling faktiskt ha undertecknats korrekt, men under sådana omständigheter att giltigheten kan ifrågasättas – exempelvis vid tvång, otillbörlig påverkan eller liknande.
För fastighetsägare är det viktigt att agera omedelbart om du får en underrättelse om ett okänt lagfartsbeviljande. Kontakta Lantmäteriet, överklaga beslutet skriftligen, säkra relevant dokumentation och ta juridisk hjälp tidigt. Ju tidigare invändningen görs, desto större möjlighet finns att stoppa processen innan skadan växer.
Lagfartskapning är ändå förhållandevis ovanligt, men vi ser att fallen fortsätter komma in. Fast egendom är för många den största tillgången i livet och det är viktigt att löpande utöva tillsyn över den.
En fastighetsöverlåtelse har historiskt sett haft, och alltjämt har, två sidor.
1️⃣ Den ena är den civilrättsliga, alltså att parterna träffar ett avtal om överlåtelse av fastigheten.
2️⃣ Den andra är den offentligrättsliga, det vill säga att förvärvet registreras genom lagfart.
Redan sedan äldre tid har registreringen av fastigheter haft stor betydelse, dels för den enskilde ägaren, dels för det allmänna. Tydliga ägandeförhållanden har varit viktiga för omsättning, kreditgivning och beskattning.
Så vad är då lagfartskapning? 🤔
💡 Lagfartskapning innebär förenklat att någon försöker få lagfart på en fastighet utan att ha rätt till den. Det sker ofta genom att en falsk eller bristfällig överlåtelsehandling skickas in till Lantmäteriet, exempelvis ett påstått köpebrev eller gåvobrev. 💡
Problemet är att lagfartssystemet endast bygger på en formell granskning.
Om handlingarna ser korrekta ut kan en ansökan komma långt, även om den bakomliggande överlåtelsen är felaktig.
Under förutsättning att överlåtelsehandlingen är skriftlig, innehåller en överlåtelseförklaring från säljaren, köpeskillingen och fastighetsbeteckningen anges och att handlingen är undertecknad samt bevittnad så prövar inte Lantmäteriet i ett första skede hela den civilrättsliga verkligheten bakom handlingen.
Fördelen är att det förenklar Lantmäteriets handläggning och därmed omsättningen av fastigheter, men det är också en svaghet när systemet missbrukas.
För den som drabbas är situationen ofta svår.
Det kan uppstå misstro när fastighetsägaren kontaktar myndigheter, det kan ta tid att få klarhet i vad som har hänt och den drabbade kan behöva agera snabbt gentemot Lantmäteriet, domstol, bank, försäkringsbolag, Skatteverket m.m.
Det är också viktigt att hålla isär olika situationer. I vissa fall handlar det om rena förfalskningar, där fastighetsägaren aldrig har skrivit under. I andra fall kan en handling faktiskt ha undertecknats korrekt, men under sådana omständigheter att giltigheten kan ifrågasättas – exempelvis vid tvång, otillbörlig påverkan eller liknande.
För fastighetsägare är det viktigt att agera omedelbart om du får en underrättelse om ett okänt lagfartsbeviljande. Kontakta Lantmäteriet, överklaga beslutet skriftligen, säkra relevant dokumentation och ta juridisk hjälp tidigt. Ju tidigare invändningen görs, desto större möjlighet finns att stoppa processen innan skadan växer.
Lagfartskapning är ändå förhållandevis ovanligt, men vi ser att fallen fortsätter komma in. Fast egendom är för många den största tillgången i livet och det är viktigt att löpande utöva tillsyn över den.